Drömdansaren

Det är någonting med mig och hästar (vilket ni såklart redan har förstått, haha). När jag börjar rida en ny häst brukar jag bestämma mig för att jag inte ska fästa mig vid hästen. Som ni vet äger jag inte hästarna jag rider själv så risken att jag inte kommer fortsätta rida dem är ju överhängande.

 

Ändå blir det oftast så att jag fäster mig vid hästen. Inte alltid, men oftast. Börjar bli lite orolig för detta vad gäller hästen jag rider nu. Han är en mycket trevlig häst att rida och jag är glad när jag gjort ett pass med honom. Han har verkligen utvecklingspotential, vilket jag ser som viktigt för att jag ska fastna. 

 

Men en det är något mer med honom. Han verkar vara världens snällaste häst. Men han har ändå en lekfullhet i sig som jag gillar. Som exempel när jag skulle ta kort på honom i boxen.  Han kunde inte stå stilla för en sekund! Han bet i grimman, eller rev ner täcket eller något annat bus. En riktig tokmyshäst! Jag gillar sådana!