Back to basics
Ibland när ridningen och träningen inte riktigt går som jag tänkt mig så börjar jag alltid fundera på hur jag ska få allt på rätt spår igen. En taktik som verkar fungera är att backa, gå tillbaka till grunderna. Det går inte att fuska med grunderna och även om man försöker tänka på dessa under pass där man lägger in många olika övningar med varierande svårighetsgrad så tror jag att man kan få ut mycket av att ta det ett steg längre.
Under några pass förra veckan tyckte jag att Wadesch och jag kört fast lite. Den där extra energin saknades och jag tyckte att det var svårt att komma till ridning. I lördags tog jag fram klippmaskinen för att få bort den lilla vinterpälsen som W satt och sedan red jag ett pass på utebanan med väldigt låga krav. Runt fyrkanten, in på en stor volt, lättridning och lättsits. Fokus på att jag skulle inverka så lite som möjligt, att W skulle bjuda ärligt framåt. Även på pigga hästar är detta med bjudning otroligt viktigt då man givetvis vill ha ett ärligt stöd i handen och att hästen ska jobba genom hela kroppen och ryggen utan att man som ryttare inverkar alltför mycket genom att trixa och fixa för att få till detta. Visst påverkar man hästen ändå och visst är det superviktigt med övergångar, lösgjordhet och allt detta men ibland tror jag, som sagt, att det kan ha sina fördelar att verkligen skala bort allt och gå tillbaka till "urgrunden". Inte bara för hästens bjudnings skull utan kanske framförallt för att renodla sin egen ridning och sina hjälper vilket skapar större medvetenhet om vad man verkligen gör som ryttare.
Igår blev det vila och idag var jag laddad för ett pass i ridhuset. Det märktes på en gång att W var på tårna. Allt och inget var farligt, rumpan åkte in några gånger och även om W går fram överallt visade hon tydligt att framförallt ett hörn i ridhuset var synnerligen läskigt. Jag försökte låtsas som det regnade och fortsatte bara med grundjobb; lättridning, lätt sits, fyrkantspår, volter med visst fokus på extra ställning (framförallt bort från allt det läskiga) och bjudning. Något som verkade ge resultat då hon mot slutet av passet kändes precis som sig själv igen. Fin i formen, rörlig, mjuk, fint sug framåt och på bettet. Nu känns det som att vi kan fortsätta där vi var igen! Det dumma denna vecka är att jag är borta eller har förhinder flera dagar vilket betyder fler vilodagar än vad som brukar ges. Dagens extra energi beror nog inte heller enbart på ridstilen utan klippningen har med största sannolikhet också bidragit till detta. Så efter några extra dagars vila just nu i samband med detta ska det bli spännande att se vad som händer... Men jag hoppas hursomhelst att dagens fina känsla kommer att finnas kvar.
Idag har jag även ridit en till häst, hoppehästen Quicken. En stor herre som gav mig ett riktigt träningspass, det där med att sitta stilla och inverka så lite som möjligt är inte det lättaste på en stor och stark häst, ibland orkar jag helt enkelt inte bara sitta kvar stadigt och vänta ut hästen. Då blir det lite "fulridning" även om grundtanken finns kvar i bakhuvudet. Är ändå riktigt glad över resultatet, när den store gossen jobbat igång sin kropp så blev han riktigt trevlig och känndes helt plötsligt inte alls så stor och stark, enbart på ett positivt sätt i sådant fall...
Vill avsluta med att säga att jag är jätteglad över de kommentarer som ibland trillar in här på bloggen och jag ber om ursäkt att jag är så dålig att svara på dem! Har fått någon fråga också och vid tillfälle ska jag sätta mig ned och svara! Håll utkik!
Hoppas att ni får en härlig vecka!
Under några pass förra veckan tyckte jag att Wadesch och jag kört fast lite. Den där extra energin saknades och jag tyckte att det var svårt att komma till ridning. I lördags tog jag fram klippmaskinen för att få bort den lilla vinterpälsen som W satt och sedan red jag ett pass på utebanan med väldigt låga krav. Runt fyrkanten, in på en stor volt, lättridning och lättsits. Fokus på att jag skulle inverka så lite som möjligt, att W skulle bjuda ärligt framåt. Även på pigga hästar är detta med bjudning otroligt viktigt då man givetvis vill ha ett ärligt stöd i handen och att hästen ska jobba genom hela kroppen och ryggen utan att man som ryttare inverkar alltför mycket genom att trixa och fixa för att få till detta. Visst påverkar man hästen ändå och visst är det superviktigt med övergångar, lösgjordhet och allt detta men ibland tror jag, som sagt, att det kan ha sina fördelar att verkligen skala bort allt och gå tillbaka till "urgrunden". Inte bara för hästens bjudnings skull utan kanske framförallt för att renodla sin egen ridning och sina hjälper vilket skapar större medvetenhet om vad man verkligen gör som ryttare.
Igår blev det vila och idag var jag laddad för ett pass i ridhuset. Det märktes på en gång att W var på tårna. Allt och inget var farligt, rumpan åkte in några gånger och även om W går fram överallt visade hon tydligt att framförallt ett hörn i ridhuset var synnerligen läskigt. Jag försökte låtsas som det regnade och fortsatte bara med grundjobb; lättridning, lätt sits, fyrkantspår, volter med visst fokus på extra ställning (framförallt bort från allt det läskiga) och bjudning. Något som verkade ge resultat då hon mot slutet av passet kändes precis som sig själv igen. Fin i formen, rörlig, mjuk, fint sug framåt och på bettet. Nu känns det som att vi kan fortsätta där vi var igen! Det dumma denna vecka är att jag är borta eller har förhinder flera dagar vilket betyder fler vilodagar än vad som brukar ges. Dagens extra energi beror nog inte heller enbart på ridstilen utan klippningen har med största sannolikhet också bidragit till detta. Så efter några extra dagars vila just nu i samband med detta ska det bli spännande att se vad som händer... Men jag hoppas hursomhelst att dagens fina känsla kommer att finnas kvar.
Idag har jag även ridit en till häst, hoppehästen Quicken. En stor herre som gav mig ett riktigt träningspass, det där med att sitta stilla och inverka så lite som möjligt är inte det lättaste på en stor och stark häst, ibland orkar jag helt enkelt inte bara sitta kvar stadigt och vänta ut hästen. Då blir det lite "fulridning" även om grundtanken finns kvar i bakhuvudet. Är ändå riktigt glad över resultatet, när den store gossen jobbat igång sin kropp så blev han riktigt trevlig och känndes helt plötsligt inte alls så stor och stark, enbart på ett positivt sätt i sådant fall...
Vill avsluta med att säga att jag är jätteglad över de kommentarer som ibland trillar in här på bloggen och jag ber om ursäkt att jag är så dålig att svara på dem! Har fått någon fråga också och vid tillfälle ska jag sätta mig ned och svara! Håll utkik!
Hoppas att ni får en härlig vecka!
Kommentarer
Trackback
