Ge upp???
Vet att jag skrev ett inlägg tidigare om att jag var peppad att fortsätta jobba på med Silvia. För tillfället känns det dock precis tvärtom... Inget dåligt har hänt sen sist jag skrev, jag har varit i stallet, pysslat med Silvia och allt har varit som vanligt. Men av någon anledning tappade jag bara sugen... Vet inte om det är för att Silvia kanske inte är min "drömhäst" (men hon kanske kan bli??), eller om det är för att jag har Tyra nu och allting annat inte riktigt blir lika viktigt?? Dock så är jag helt säker på att det går att kombinera att ha både barn och hästar så det känns inte som att det är där det sitter! Men som sagt, tappade sugen... Jag VILL så mycket hela tiden och jag har alltid så höga mål för de hästar jag har haft hand om. Sen jag sålde Totte har jag hela tiden haft som mål att komma upp på samma nivå med någon annan häst (red JSM, YRSM och hade placeringar till StGeorges på honom) men jag har inte riktigt nått dit! Mirre kom jag upp till Msv på men hans galopp satte tyvärr tyvärr stopp för oss att nå de högre klasserna. Sedan fick jag börja om från början med Regina och nu med Silvia är det ännu mer från början, om man kan säga så... Kommer jag någonsin att få bli den dressyrryttare igen som jag en gång var???
Haha, inspirerande inlägg va??? =)
En urkass bild på mig och Totte, tagen för hundra år sedan...
Näää, ge inte upp! Jag tror på Silvia! Man kan komma långt med en lydig häst som gör alla rörelser rätt även om inte traven/glp är sådär super...
Inte lätt att hitta en superbra häst och nå toppen heller... kostar ju lite tyvärr särskilt där vi bor med sämre träningsmöjligheter, långt till tävlingar mm :) Huvudsaken det är trevligt att rida på tänker jag! fortsätt och se vad det blir, det är roligt med unghästar! Kramis
Vet vad du menar. Har ju gått från att ha haft en välutbildad häst (tävlade dock inte honom) till att ha två unghästar som jag hoppas kunna tävla med snart. Men ibland, framförallt när jag är hos min tränare och det kommer ekipage före eller efter så är där uppe i de höga klasserna så känns det som att jag aldrig kommer komma vidare och bara står och stampar på ett och samma ställe. Men sen får man en sån där bra känsla som man kan få ibland och då känns det som att det är värt allting.
Ärligt som jag har sagt tidigare så tror jag inte att Silvia kommer dit du vill (bara namnet) (Nej skojar)men jag tycker helt klart att du ska fortsätta tills nåt bättre dyker upp och som du sagt det lär ju ta ett tag tills ägaren har en annan lösning. Man lär sej nånting av varje häst även om man inte kommer till dom högsta klasserna!
