Drömdansaren

Inspirerad av Aramis blogg måste även jag diskutera lite kring det här med sitsen! Håller fullständigt med henne om att sitsen är A och O i ridningen. Min definition av sitsen är ganska lika den som man får poäng för i dressyrprogrammen: "Ryttarens sits och hållning - korrektheten  och finheten i samt effekten av hjälperna". Allt hänger ihop!! Inte bara hur man sitter i sadeln utan även hjälperna och vilken effekt man får av dem! Allt är lika viktigt!

Trots att jag har ridit i mååånga år nu och tävlat i alla fall en bit upp i klasserna så känns det lite som jag får börja om från början varje gång jag sätter mig upp på en ny häst. Visst - grunderna sitter där och samma gamla problem (jag tittar ner) finns kvar. Men finliret måste "läras in" på varje ny häst! Sedan är vissa hästar lättare än andra att sitta korrekt på. Regina måste jag erkänna att jag har lite svårt för att sitta bra på. Jag lutar mig framåt, har svårt att komma till ridning osv. Kommer ihåg när jag hoppade upp på Mirre en gång (i våras tror jag det var) och fick kommentaren: "Nu sitter du ju kanon på en gång!". Mirre har jag ridit i många år och han är även "min typ" av häst. Det verkar som jag rider sådana hästar bäst, de som kräver lite ridning och som man "jobbar ihop" om ni förstår vad jag menar? Regina är känsligare (men samtidigt okänsligare i vissa lägen, inte lätt) och jag har faktiskt lite svårt ibland att få till det! Jag har inte ridit så många hästar som henne! Men samtidigt känns det då väldigt roligt med henne de gånger jag får till det! Då vet jag att jag har utvecklats som ryttare och lärt mig något nytt!

Det ska verkligen bli spännande att se hur Silvia utvecklas. Även hon ett sto och med Regina som mamma. Men hon har Silvano till pappa och hans avkommor har fått väldigt fina kommentarer angående ridbarheten. Så, som sagt, det ska bli spännande att se!! Det är bara att hoppas att vi passar ihop och att jag klarar av att rida henne!! Hon ska ju bli min nya stjärna är det tänkt!! =)