Dags för nya tag!
Förstår inte hur jag kan tappa motivationen så ibland, bara efter ett par mindre bra pass! Blir nästan lite sur på mig själv! Skyller på min trötthet eller något... Det finns ju faktiskt en anledning till att jag började rida Regina från början och det var att jag tror att hon har potential! När hon slappnar av, är med på noterna och tar i så känns hon riktigt fin!! Efter våra träningsmånader på ridklubben kändes det även som att hon gått framåt! Visst kunde vi fortfarande ha mindre bra pass, men alla som har sett hur hon var i höstas eller i början när jag stod på ridklubben förstår nog vad jag menar! Sen är det inte så konstigt om hon tappat lite sen flytten till Bonäs - jag har slöat till lite och Regina går helt enkelt bättre på bana än i skogen, så är det bara! Nu när det är fint väder går det dock att utnyttja hagarna då de är torra och fina! Så nu ska jag försöka att ta tag i allt igen! Fortsätta jobba!! Lägger man ner jobbet brukar man få igen det, så är det bara! I och för sig blir det väl någon annan som får igen det eftersom jag inte vet hur länge jag kan rida. Men jag får hoppas att Regina uppskattar mina ansträngningar, även om hon säkert gillar vilodagarna i stora hagen bättre!
Ännu ett "funderar-inlägg", har märkt att jag funderar mycket på hur allt ska bli och hur allt ska ordna sig. Men jag vet ju att det brukar bli bra i slutändan så jag hoppas att det blir så även denna gång!
Foto: Erik Göhlén
Det är så intressant det här med hur olika vi är! När jag har ridit ett pass som inte kändes så bra - då kan jag knappt vänta till nästa dag! Jag bara MÅSTE ut fort som attan till stallet och rida ett nytt pass för att känna om det känns likadant, eller bättre, eller sämre? Vad gjorde jag annorlunda, på vilket sätt skiljde sig ridpassen, och så är jag igång och analyserar :) Jag är säker på att du hittar motivationen snart, tänk på att din kropp genomgår en jätteomställning just nu och så klart påverkas hela du av den! Ta det lugnt och känn inte dåligt samvete! Du verkar vara en superambitiös ryttare - hade jag varit du hade jag nog släppt pållen på bete några veckor i förtid :) Så kan du hitta motivation (läs Lindas och Choccos blogg) och samtidigt landa i din "nya" kropp :) Kram kram :)
Aramis: Det är faktiskt lite olika för mig. Ibland känner jag som du gör! Men för tillfället med tröttheten, annat att tänka på och värmen så blev det tyvärr så att jag blev omotiverad. Känns även lite sisådär att inte veta vad Regina kommer att göra i framtiden när jag inte kan rida mer! Ska fundera på betesgång tidigare, men eftersom jag inte vet hur länge jag kan rida henne vill jag passa på medan jag kan också, hehe, det är dubbelt det där! Jag får fundera vidare! Är iaf laddad inför dagens tömkörningspass! =) Kramar
