Det finns inget dåligt väder...

...bara dåliga kläder! Eller hur var det där nu igen?? Trots täckbyxor, täckjacka, mössa osv så blev det ingen ridtur för mig igår. I alla fall inte på Regina där utomhusridning är enda alternativet för tillfället, om man inte lastar in henne i en transport vill säga. Men varken utomhusridning eller transportåkning lockade då termometern stod på -27 grader!



Idag har jag dock fått för mig att det är lite "varmare" ute så det blir i alla fall motion på något sätt. Tyvärr var hon lite varm och tjock i ett ben i förrgår men jag hoppas på att det är bättre idag så att jag i alla fall kan röra på henne litegrann.

Kanske ska berätta att jag trots kylan red en häst igår men det där ridhuset ligger inom lämpligt avstånd. Det blev ett dressyrpass med Mirre. Han var ganska på hugget när jag galopperade honom på framridningen vilket var kul! Dock så blev det genast motigare när jag senare skulle samla upp honom lite i både traven och galoppen. Men jag fick till det ok precis på slutet. Även om det fortfarande var lite motigt så fick jag ihop honom ganska bra, även i galoppen.

Haha, det är lite lustigt att jag för tillfället rider på två hästar som är varandras totala motsatser! Båda har sina styrkor och svagheter men de är helt olika varandra. Regina är lätt i typen, känslig, pigg och framåt medan Mirre är av tyngre modell och lite okänsligare. Men egentligen så är nog Mirre mer min typ av häst då min ridning passar honom bättre. När hans motighet släpper så känns det som att man kan klara vad som helst med honom (förutom galoppombyten som vi tränat på i evigheter!). Dock så tycker jag även om Regina väldigt mycket och när allt funkar så uppskattar jag verkligen hennes typer av styrkor och jag börjar ana att jag kommer att ha riktigt svårt att skiljas från henne en andra gång!

Med Regina började allting jättebra förra gången då hon är en fantastisk häst! Men som ni redan vet så gav jag till slut upp med henne då jag kände att vi kört fast och min motivation och ork sinade ut. Just nu är jag dock villig att lägga allting bakom oss och göra ett nytt försök med henne och nu börjar jag verkligen känna mig peppad! Håll tummarna för att det kommer att gå riktigt bra den här gången!


Foto: Stina Ahlenius


 


Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0